Spinning

Idag har jag varit på mitt första gruppträningspass sedan gymnasiet. Stor eloge till A som inte gav upp för mina mer eller mindre subtila flyktförsök. Vad hon gör? Jo, hon går och skaffar presentkort till lilla jag på ett pass. Jag blev oerhört glad för denna gest, eller kanske ännu mer för att hon är den hon är och pushar istället för att dra sig tillbaka från mitt krångel. När det kommer till denna typ av situationer är mitt självförtroende nämligen inte så stort. Tidigare idag fick jag lite nerver och undrade vad fan jag gett mig in i eftersom jag tycker det är läskigt med folk och ännu värre att prestera bland dem. Noll kontroll, förstår ni det? Men, intalade jag mig; Nu ska det bara cyklas lite, inte hållas värsta koordinationspasset. Och att min lojalitet binder mig vid beslutet gjorde att jag faktiskt gick dit och jag skulle aldrig vika för något bestämt av en sådan anledning som min egen feghet. Ändå såg jag tydligen olycklig ut när vi sågs i receptionen men A lugnade mig på plats med att alla ändå är inne i sitt eget race. Och såklart var det ju inte så farligt som jag trodde. Däremot var det mer givande än vad jag trodde! Nu ska jag sova på saken innan jag utvärderar det här ordentligt men onekligen är det ju mer effektivt än min nuvarande hemmaträning. Inatt ska det drömmas spinning.