Dagens dramatik

Vår kassa är som brukligt vid in/utgången i butiken, vilket innebär att jag har viss uppsyn över porten i vinkel intill och den trottoarplan som öppnar sig utanför. Jag stod och talade med en väldigt trevlig kund när vi hör ett brak vid vår entre och ser genom tyget vid fönstret hur en fyllegubbe stått på öronen när han skulle ta upp sin stackars lilla jack-russel terrier som ser mycket rädd ut för detta ofog till människa. Beklämmande och hjärtat sjönk lite. Upp kom fanskapet i alla fall och stapplade in genom porten med hunden i famn. Jag sade till min kund att det ibland skulle vara befogat att kidnappa djur. Efter en stund kommer han ner igen med hunden och frågar om jag vet vems den är och inifrån butiken kommer då en annan av mina kunder rusande, först skärrad, sedan förbannad när hon ser att kopplet är avskuret. Han mumlar att hunden sprang omkring lös och att han var tvungen att ge den lite vatten eftersom den var törstig. Vilket fylledille va? Hunden är tio år gammal och dessutom sjuk fick jag veta sedan, så inte var han särskilt intresserad av att springa runt och fjanta, dessutom såg vi ju hur rädd den verkade för gubben men vi trodde ändå att det var hans. Jag sade att jag klart och tydligt inte sett någon omkringspringande hund men däremot att jag sett honom ta hunden med in. Tjejen ringde förstås polisen. Hunden såg enormt lättad ut över att få vara i sin mattes famn igen. Jäkla folk det finns alltså.