Vi fick ner priset. Nytt kontrakt skrivet på det. Jag är helt slut. Att det kan vara så energikrävande att köpa hus. Det är en process med många nervspännande moment. Att falla för ett objekt. Att gå på visning. Att bestämma sig. Att buda. Att vinna. Att skriva kontrakt. Att besiktiga. Att omförhandla köpeskilling. Att ställa krav. Att fixa det.
Vi vågar knappt tro på det än. Att i mitten av december flyttar vi till Klippan. Till huset med den fula gröna färgen. Det ska bli huset med den fina gröna färgen. Eller vitt kanske. Med 7500m2 skogstomt. Med en liten bäck på. Med svampskogar runtomkring. Med kommunal el och vatten. Golvvärme. Trägolv. Pelletspanna. Bra takhöjd. Nytt badrum. Källare. Uterum med trädäck. Inrett terapirum i sidobyggnaden. Näst sista huset i byn men utanför detaljplanen. Grannar som finns men som har obefintlig insyn. En fabrik i närheten som luktar fan ibland men som borgar för ett säkerhetsavstånd för nybyggnationer, för prioriterad snöskottning på vägen och eget reservaggregat som vi råkar vara kopplade på om det vanliga elnätet blir utslaget.
Då får man faktiskt leva med att fixa röta i tre golvbjälkar, att taket behöver ses över, att byta ut stöttorna under terassen, städa krypgrunden, jaga mossa från takpannorna, lägga dränering och en hel del annat. Det är ju det vi längtat efter. Nåt eget att rå om.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar